Kometen C/2024 G3 (ATLAS) viftar med svansen

"Kometer är som katter: de har svansar, och de gör precis som de vill" skrev David H. Levy, en amatörastronom som har upptäckt 23 kometer. Dessa kosmiska besökare kan vara ganska nyckfulla. Vi vet aldrig exakt hur länge en komet kommer att vara synlig på himlen.

I januari fick södra halvklotet en fängslande besökare i form av kometen C/2024 G3 (ATLAS). Den är magnifik i denna veckas bild tagen av Juan Beltrán, en av våra ingenjörer, den 20 januari på ESO:s Paranalobservatorium i Chile. Förra året fångade han en annan komet på bild när han besökte ESO:s högkvarter i Garching bei München, Tyskland. Icke-periodiska kometer som dessa stannar på vår himmel endast i några veckor, och om du missar detta fototillfälle kan du behöva vänta några tusen år för att se samma komet igen...

En komet som närmar sig solen värms upp och isen i kärnan sublimeras, vilket betyder att den går direkt från fast form till gas. Även stoftpartiklar frigörs av solvinden och strålningen från solen, vilket skapar långa svansar. Och även om astronomer kan beräkna och uppskatta hur länge en komet kommer att vara synlig kan de ibland överraska oss, till exempel genom att försvinna tidigare eller genom att överleva en närpassage av solen relativt intakt, med svans och allt. 

För C/2024 G3 (ATLAS) kan svansen komma att blekna snabbt. Kometen nådde perihelium – den punkt i banan där den är närmast solen – den 13 januari i år. Då var den bara 13 miljoner kilometer från solen. Den är nu på väg bort, och det finns tecken på att kärnan kan ha splittrats trots att svansen fortfarande är synlig. Om du befinner dig på södra halvklotet kan du fortfarande försöka fånga den i väster efter solnedgången; annars kan du kolla våra webbkameror!

Länkar

• Kometen C/2024 G3 (ATLAS) och dess svansar
• Kometen C/2024 G3 (ATLAS) går ner vid Paranalobservatoriet
• En färgstark vy av kometen C/2024 G3 (ATLAS)